onsdag 15 augusti 2012

Första turen till storskogen


Vem sa att vallhundar alltid håller sig nära sin "flock" (familj för er som inte pratar hund :-) ). Tera var långt bort nästan hela tiden och tycker att skogen var så härligt kul att springa runt i. Men lydig som få är han och kom han när man ropar. Stor skillnad från min andra kelpie. Jag "försvann" en gång i skogen. Efter det tog det låååååång tid innan han slutade gå precis i hälarna på mig. Jag kunde ju gå vilse. :-)

Kommer på inkall i flygande fläng!

Följer farbror som en skugga
Som vanligt söker han upp högsta punkten för att spana.

Så här duktig var Tera på kantarell sök. ;-)
Han blev duktigt trött och orkade inte sitta när jag skulle fota.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar