torsdag 16 januari 2014

Nyår med Tera!

Att fira in det nya året när man har hund är ju för vissa en skräckupplevelse. Själv har jag aldrig haft någon hund som varit paniskt rädd. Trodde dock en stund att detta ändrats.

Passade på att storhandla på nyårsafton och kommer hem sent på eftermiddagen. Öppnar bakluckan för att släppa ut hundarna och precis då exploderar himlen i en kaskad av färger och det smäller och tjuter. Rambo vill inte hoppa ur bilen medans Tera tittar storögt på himlen och ser ut att säga"WOW". Får ut båda och får stressad R att kissa efter en liten stund. Hela hunden skakar. Snabbt som attans in för att R inte ska stressa upp T.

Tar sedan ut T och går en runda. Nu är det tyst som i graven. Lugnt och fridfullt. Tänker att det nog är lika bra att ta ut R för att se om han är mer nödig och hinner självklart inte mer än runt knuten innan det börjar smälla igen. Mycket obehagligt tycker R, men med lite lydnadsövningar och en hel del godis så är han avslappnad när vi går in.

Inne är båda helt lugna trots att det smäller lite till och från.

När tolvslaget närmar sig har jag fyllt deras godis pyramider så de har lite att pyssla med. T blir snabbt färdig och jag tar med mig godispåsen och går ut och sätter mig på balkongen. Han tittar lite på fyrverkerierna men är mest intresserad av det goda jag har tagit med.

Då kommer R springande och skriker "Det är orättvist!". Han ska minsann vara med på balkongen. Det blixtrar, tjuter och smäller så att man tror att jorden ska gå under, men R sitter helt lugnt och fångar godisar. T tar tillfället i akt och smiter in och tömmer Rs godispyramid som innehöll en hel del godis och kom sedan ut till oss igen.

Så har R blivit rädd för raketer på äldre dagar? Eller är det bara en noja som lätt botas med rätt medicin?

Julen 2013

Julen firades bland annat hos svärfar med makens syskon med respektive och barn. En hel del folk med andra ord. Sen var även Fröken Bitch där, en tik som är rädd för Rambo och tycker att Tera är en äcklig liten blobb, men mig gillar hon iallafall eller tja i princip alla människor verkar hon gilla. :-)

Bra träning för båda hundarna att få stå ut med alla klappar och gos. Det är ju såååå jobbigt för Tera som inte alls älskar gos. ;-) Rambo nervvrak som förr hade det jobbigt med mycket folk och pillande barn har nu på ålderns höst upptäckt tjusningen med att ha ett barn på varje sida som klappar. Det är ju trots allt helmysigt. 

Efter några dagars intensivt firande (gosande) är det trots allt skönt att komma hem.

Tera föll ihop i en hög när vi kom hem.